Software nu'udar parte ida ne'ebe husi komputador ne'ebe la iha forma fiziku no ita bele hare de'it, ita labele kaer ho liman tamba nia mak hanesan kolesaun dadus elektroniku ne'ebe rai no regula husi komputador ida hodi forma programa nian ida ne'ebe bele hala'o mandamentu ida.
Iha mos parte balun ne’ebé mak
define katak funsaun husi software hanesan dadus ne’ebé maka programa tiha ona,
halo ona nia format no rai hanesan digital ida, ne’ebé laiha fiziku maibe bele
halo operasaun ba ema ne’ebé maka uza liu husi komputador.
Software hanesan dalan/ponte ida
ne’ebé atu halo ligasaun entre uza nain(user) ho hardware ho nune’e bele
halo servisu ka operasaun ne’ebé mak iha. Tamba ne’e wanhira software
laiha, komputador sei sai hanesan sasan elektroniku ne’ebé laiha funsaun atu
halo servisu ka operasaun husi uza nain sira(user).
Tuir mataenek nain Wiwit
Siswoutomo hateten katak software mak hanesan isin husi hardware/
komputador tamba wanhira laiha software komputador sei hanesan hardware ne’ebé
maka mate no laiha funsaun atu halo operasaun.
KLASIFIKASAUN SOFTWARE
Definisaun iha leten hateten katak
software mak hanesan dalan/ ponte ida atu bele halo ligasaun entre hardware ho
uza nain (user). Tamba ne’e iha mos nia klasifikasaun husi software mak hanesan
tuir mai ne’e:
·
Klasifikasaun Tipu Software
·
Klasifikasaun Software Distribuisaun
Tipu Software fahe ba parte 3
mak hanesan tuir mai ne’e:
Sistema Operasaun(OS)
Linguagen Programasaun
Programa Aplikasaun
Sistema Operasaun
Sistema Operasaun hanesan software
ne’ebé maka importante tebes tamba nia mak sai hanesan dalan ida atu halo
prosesu ba iha komponente- komponente hardware no software. Sistema Operasaun
sai hanesan baze ida ne’ebé importante tamba wanhira ita atu halo operasaun ba
komputador iha primeira etapa ita install uluk mak sistema operasaun.
Exemplu husi sistema operasaun mak
hanesan tuir mai ne’e:
Windows
Linux
Unix
DOS
Mac OS
Linguagem Programasaun
Linguagen Programasaun mak hanesan
software ida ne’ebé iha nia funsaun atu fo instrusaun standar liu husi sintax
no semantik ne’ebé ita bele uza atu define aplikasaun programa ida iha
komputador nia laran.
Exemplu husi linguagem programasaun
mak hanesan:
PHP
Java
Microsoft Visual Basic
Python
C++
JavaScript
Programa Aplikasaun
Programa Aplikasaun hanesan software
ne’ebé mak ita uza atu halo servisu ruma ne’ebé ita presija. wanhira sistema
operasaun prontu ona atu ita utiliza komputador entaun ita instala
aplikasaun ba atu halo kompletu sistema operasaun hodi nune’e bele halo servisu
espesifisku ne’ebé mak iha.
Exemplu husi programa aplikasaun mak
hanesan:
Winrar
Smadav
Photoshop
Microsoft Office
MYOB
Corel Draw
Mozilla
Fire Fox
Google Chrome
Klasifikasaun Software Distribuisaun
Klasifikasaun Software distrbuisaun
fahe ba parte lima (5) mak hanesan tuir mai ne’e:
Freeware
Hanesan
software ida ne’ebé ita bele hetan no uza ho gratuita laiha limitasaun ba tempu
ne’ebé determina tamba tipu software ida ne’e nia fitur ladun kompletu no mos
la maksimu.
Adware
hanesan
software ne’ebé ita bele hetan no uza ho gratuita maibe ho kompensasaun tamba
iklan sempre mosu iha komputador.
Spyware
Hanesan
software ne’ebé mak ema kria especial liu tamba nia iha funsaun atu hare/ tau
matan ba aktividade ba ema ne’ebé mak uza komputador. Software ida ne’e mos ema
bainbain uza sala hodi foti/naok dadus husi komputador seluk.
Open Source
Hanesan
software ida ne’ebé mak ita bele loke nia kode, nomos bele muda kode, ita mos bele
aumenta nia kode nomos ita bele fahe ba ema seluk.
Shareware
Hanesan
software ne’ebé mak ida bele daownload gratuita husi internet, maibe software
ida ne’e mos sei fo tempu ne’ebé maka limitadu ba software maka ita download
ba. Bainbain tempu limitadu husi software ne’e mak to’o de’it loron sanulu
resin tolu(30).





